I förra veckan skrev Madeleine Leijonhufvud på DN Debatt ett förslag om att kriminalisera att vara berusad av alkohol i närvaro av sina barn. Madeleine Leijonhufvud är professor emerita i straffrätt vid Stockholms Universitet, och menar i artikeln att det i svensk lagstiftning idag existerar en hel del paragrafer som skulle kunna tas bort; exempelvis är det idag olagligt att undlåta att lämna in hittegods eller att ta tillbaka sin egen cykel som står på en okänd tomt. Samtidigt argumenterar hon i artikeln för att det finns en mängd väldigt allvarliga beteenden som idag inte alls regleras med några lagar:
"Låt oss för en gångs skull se systemet från en annan utgångspunkt än vuxensamhällets. Låt oss se det från barnets perspektiv.
Vad vi då ser är ett straffsystem med vita fläckar, ett system som godtar beteenden som sätter barns liv, säkerhet och trygghet i akut fara och accepterar handlingar och underlåtenhet som är långt mer allvarliga än flertalet svenska brottstyper. "
Hon menar i artikeln att det inte borde vara lagligt att ha ansvar för ett litet barns omvårdnad och samtidigt berusa sig med alkohol. Hon nämner också att det inte är olagligt att låta bli att rädda ett drunknande barn, så länge det inte är ens eget barn - något hon också anser bör ändras i lagstiftningen.
Debattartikeln har självklart givit upphov till en hel del debatt och i tisdags pratade man om detta på Svt Debatt.
Personligen känner jag mig ganska kluven till förslaget. Jag dricker inte själv alkohol och tycker att det skulle kännas ännu mer främmande att göra det med mina barn närvarande. Jag har heller knappt sett mina föräldrar alkoholpåverkade under min uppväxt, och jag vet att min mamma nästan alltid höll sig nykter även när vi barn inte var med - om det skulle hända något och vi skulle behöva hämtas någonstans. Detta tycker jag känns som ett bra och ansvarsfullt förfarande, men samtidigt vet jag inte om jag anser att lagstiftning är rätt väg att gå?
I Svt Debatt tillstod även "lagmotståndarna" att de själva upplevt ett obehag när de som barn sett sina egna föräldrar fulla... Den upplevelsen tror jag är gemensam för de flesta barn. Det är lustigt att de flesta vuxna människor är medvetna om detta, men ändå väljer att utsätta sina barn för det.
Som vuxen kan det nog även vara väldigt svårt att sätta sig in i den maktlöshet man känner som barn. En vuxen människa har helt andra förutsättningar att själv bestämma vilka situationer och beteenden man accepterar. En smått obehaglig situation blir mycket lättare att genomlida om man känner att man själv har haft möjlighet att undvika den, att valet att göra någonting annat fanns. Ett barn har inte de möjligheterna utan får istället oftast snällt finna sig i vad de vuxna runt omkring bestämmer sig för att göra, vilket lägger ytterligare obehag till en redan jobbig situation.
Jag anser inte att det rätt och slätt bör vara olagligt att vara alkoholpåverkad i närvaro av sitt barn, däremot ställer jag mig öppen till att lagstifta mot att en förälder försätter sig i ett redlöst tillstånd när den har ansvar för sitt barns säkerhet.
Sedan bör det även vara varje förälders ledstjärna att inte försätta sina barn i situationer där de upplever obehag och otrygghet. Nog kan man spara alkoholen tills man har barnvakt?
"Bestraffa supande föräldrar som sätter barns liv i fara",Madeleine Leijonhufvud, Debattartikel i DN 2010-11-19,
"Ska det vara brottsligt för föräldrar att vara berusade med sina barn?"Svt Debatt, Svt play, 2010-11-23
gILLARR
SvaraRadera