Stockholm Slut Walk

Med anledning av mitt blogginlägg om tendensen att lägga ansvar för en våldtäkt på den som utsätts tänkte jag tipsa om en demonstration som sker i Stockholm i morgon; SlutWalk
Så här skriver de på sin sida:

Vi vill flytta fokus från offret till förövaren. Vi vill få igång en diskussion. Diskussionen ska inte handla om hur man undviker sexuella övergrepp utan om hur vi kan ändra våra värderingar och förhållningssätt så att färre personer blir förövare.

På sin banner skriver de även "Society teaches [dont get raped] rather than [dont rape]" och det är så sant! Och det är så fel! Tyvärr kommer jag inte att kunna åka in och gå med i morgon, men jag hoppas att uppslutningen blir stor och att budskapet når fram till de som berörs av detta; det vill säga alla!






Sthlm Slut Walk, hemsida

Filmtips: Porren, pappa och jag

Jag tänkte tipsa om en dokumentärfilm som man kan se på UR Play nu och några månader frammåt; "Porren, pappa och jag". Den är gjort av Kole, som arbetar inom porrbranchen, och hans styvpappa Art, som inte gör det. Art blir förfärad när han får reda på att Kole har det yrke han har, och tar initiativ till att göra filmen i ett försök att förmå Kole att förstå att hans sysselsättning har ett samband med de övergrepp Kole utsattes för under sin barndom.

Jag har inte själv sett den ännu, så jag återkommer med mer utförliga kommentarer då jag har gjort det!

Uppdatering:
Efter mycket om och men lyckades jag se hela filmen och jag tyckte att den var väldigt intressant, men kanske inte av den anledning som filmen egentligen gjordes...
Den handlar ju som sagt var om att pappa Art vill få sin son att se sambandet mellan att sonen som liten utsattes för sexuella övergrepp och det faktum att han i vuxen ålder medverkar i porrfilmer. Pappan har som förberedelse pratat med en terapeut om sonen, för att få lite på fötterna inför dokumentären, men i övrigt verkar inte pappan själv ha så mycket koll på psykologi och beteenden. Hans samtal med sonen under filmen tycker jag mest går ut på att pappan säger att det inte är etiskt försvarbart att spela in porr, det blir väldigt mycket fokus på porren och mindre på hur sonen faktiskt mår. Sonen uttrycker också irritation över pappans inställning och han känner att han blir konfronterad och måste försvara sig inför sin far. Pappan står handfallen och vet inte riktigt hur han ska fortsätta. Han vill så gärna hjälpa sin son men han vet inte alls hur han ska göra, känns det som.

Filmen slutar utan att någonting har löst sig i sonens liv egentligen, däremot känns det som att Art, pappan, kanske har utvecklats en del. Han säger själv flera gånger under filmens gång att hans egen pappa inte var närvarande och "varm" under hans uppväxt, och han vill så gärna vara annorlunda mot sin egen son. Jag tycker att filmens mest intressanta aspekter är att den belyser relationen mellan far och son, och hur svårt det kan vara att vara den pappa man vill vara. Slutscenen när Art och Kole kramar varandra, och man riktigt ser hur obekväm Art är och hur han måste skoja till det för att avdramatisera, är fantastisk. Om man bara såg den scenen utan någon bakgrundshistoria eller fördomar skulle man kunna tro att Art var den som hade problem med närhet och att Kole var den som försökte hjälpa honom.






"Porren, pappa och jag", UR Play

Sommarjobb och praktikplats

I måndags lämnade vi in våra hemtentor i kursen "Socialt arbete med äldre", och i och med det har jag äntligen sommarlov! Jag har tyvärr inte orkat blogga så mycket om vad som har hänt på lektioner och vilka uppgifter vi har haft och sådant, men det har varit så skönt att skriva om helt andra saker än skoluppgifter just för att få tänka på något annat en stund.

Sommaren kommer jag att spendera jobbandes på ett HVB-boende för människor med psykiska funktionsnedsättningar, exempelvis schizofreni och missbruksproblematik. Hittills har jag varit där och introduktionsjobbat två gånger, och jag tycker att det verkar vara ett jättebra ställe! Mysig personal, trevlig inställning, och mycket tid för de som bor där. Än så länge kan jag säga att det är stor skillnad mot att arbeta inom äldreomsorgen, man har till och med tid att sitta ner en stund!

Jag tänker att det kommer nog bli svårt att lära sig balansgången mellan att motivera/"putta på" och att respektera individens rätt att bestämma själv. För människor med psykiska funktionsnedsättningar är det ju ofta (men inte alltid) en del av sjukdomsbilden att de har svårt att ta initiativ och att "komma vidare", och det är ju mycket därför man är där. För att bemästra den konsten krävs det ju att man känner individen tänker jag, och det kommer ju ta ett tag... Jag ser i alla fall väldigt mycket fram emot att arbeta där i sommar, och jag tror och hoppas att jag kommer att lära mig massor!

Idag har jag även pratat med min handledare inför höstens praktik. Jag ska praktisera hos en LSS-handläggare. Hon verkar supertrevlig och rolig, över telefon lät hon full av energi och riktigt sprudlande. Vi ska ses på hennes kontor den 17:e juni och prata inför hösten, hon ville att jag skulle fundera över vad jag vill göra under praktiken så att hon hinner förbereda lite. Om jag exempelvis vill gå med en chef någon dag skulle hon i så fall ringa och "boka det" i god tid innan.
Jag har faktiskt börjat skriva på en lista över saker jag vill gå och se under praktiken, men inte ställen där i den kommun jag kommer praktisera i utan i helt andra kommuner. Under praktiken får vi nämligen lägga in en massa egna studiebesök - vart vi än vill åka. Då säger man till sin handledare att "den 20 september tänkte jag åka till BUP i Uppsala och kolla lite" och så gör man det.

Än så länge ser min lista ut så här:

• Centrum för andrologi och sexualmedicin, Karolinska sjukhuset

• Alla kvinnors hus, Stockholm

• BUP Grinden

• Stadsmissionen

• Någon mansmottagning om jag kan hitta någon?

• Norrtäljeanstalten
  

Jag vet inte alls vilka ställen som tar emot studiebesök, men sådant har jag inte tagit hänsyn till när jag har skrivit min "önskelista". Andra ställen jag vill åka till är någon dagverksamhet för barn med autism, något typ av behandlingshem för alkoholism och någon verksamhet för människor med ADHD om det finns. Ah så mycket att se, så lite tid! Jag kommer att fortsätta knepa på den här listan hela sommaren känner jag. Lägga till, dra ifrån och rangordna i det oändliga. :)

Och nu har jag som sagt var en till lista att börja fundera över - hur vill jag lägga upp min tid på själva praktikplatsen? Det vore intressant att gå med en enhetschef också faktiskt. Och jag hoppas ju verkligen på att få gå lite med någon på individ och familj också och vara med lite på något barnärende och se hur de jobbar där...

Jag har varit lite orolig för hur det ska gå med praktiken, jag har funderat mycket på hur min handledare kommer att vara - kommer vi att gå ihop, kommer jag att trivas, kommer hon att stå ut med mig? ;) Men nu känns det mycket bättre, och jag ser verkligen fram emot att träffa henne om två veckor.