Missbruksutredningen läggs fram idag

I april 2008 beslutades vid ett regeringssammanträde att en utredning, Missbruksutredningen, skulle tillsättas med uppdraget att se över aktuell lagstiftning som berör missbruks- och beroendevård (Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, och Lagen om psykiatrisk tvångsvård) och eventuellt lämna förslag på förändringar av lagar och ansvarsfördelning mellan kommun och landsting. Senare samma sommar gick uppdraget till den dåvarande landshövdingen i Västernorrland Gerhard Larsson.

Först skulle resultatet av utredningen lämnas in november 2010, men efter ett par framflyttningar ska det hela redovisas idag klockan 10:30. En hel del förslag på åtgärder har så klart insinuerats redan innan, bland annat att de två tvångslagstiftningarna Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska förtydligas så att de blir lättare och tydligare att tolka. I dagsläget sker de flesta omhändertagandena av missbrukare inte med hjälp av LVM utan med stöd i LPT, mycket på grund av formuleringen "fortgående missbruk" som finns i LVM och som kan vara svårt att definiera.

Ett annat förslag är att polisen inte ska föra alholpåverkade människor till den så kallade "fyllecellen" utan att det istället ska finnas så kallade tillnyktringsenheter på Landstingens missbruksenheter. Tidigare har polisen varit tvungna att göra medicinska bedömningar på de människor som omhändertagits, och det har skett i snitt 5 dödsfall per år i fyllecell/på väg till fyllecell. Om man betänker att de flesta som omhändertas av poliserna i den här situationen är med om detta förfarande i snitt 3 gånger per år, kan man se detta som ett utmärkt tillfälle för missbruksenheterna att komma i kontakt med de som kan vara i behov av insatser. Personalen på tillnyktringsenheten börjar ju snabbt att känna igen de som ofta kommer dit, en kontakt kan etableras och motivationsarbete påbörjas.

Jag tycker att missbruksvård är väldigt intressant, för det känns som att det finns så otroligt mycket kvar att göra. Det finns i dagsläget en mängd olika metoder och "program" för den som har ett beroende, men det är ingen i dagsläget som riktigt vet vad som fungerar och vad som inte fungerar. Undersökningar tycks tyda på att alla stora metoder i snitt fungerar lika bra, och att det inte är val av metod som är avgörande utan helt andra saker så som relation mellan klient och terapeut eller vad som samtidigt händer i klientens privatliv och dylikt.

Tydligt är iallafall att frågor som rör alkohol och narkotika är starkt politiskt laddade, men jag hoppas verkligen att den här utredningen inte tar hänsyn till sådant utan att den verkligen ser till fakta och lägger fram förslag baserade på verkligheten!







"Vård ska ersätta fylleceller", DN 2011.03.09
Missbruksutredningens officiella hemsida


Klassificering av missbruk


"Unga i det svenska droglandskapet", föreläsning från Malmö högskola

Terminen börjar närma sig sitt slut...

Jag är väldigt trött och slutkörd just nu, idag sov jag till exempel mitt på dagen från 15:30 fram till 22:15. Det vill säga jag har nyss vaknat. Jag orkar med andra ord inte blogga så mycket som jag skulle vilja, utan jag tänker mest på att den här terminen snart ska ta slut, och att det ska bli sommar, och att jag ska få vara ledig. Eller nej, som student får man såklart inte vara ledig utan jag ska ju jobba, men ändå.



Imorgon ser jag i alla fall fram emot att gå på skolans BRIS-temadag. I en timme mellan klockan 13 och 14 kommer det vara en föreläsning om bland annat årets BRIS-rapport. Jag hoppas att jag imorgon kväll har energi nog att blogga om hur det var!

Barnkonventionen kan bli lag!

Idag jublar jag åt att Barnkonventionen äntligen kan komma att bli svensk lag! Debatten har förts med jämna mellanrum de senaste åren, men "för-sidan" har aldrig haft politisk majoritet i riksdagen, men barnrättsorganisationer så som Rädda Barnen och UNICEF har länge lobbat för att konventionen ska bli lag. Det har varit Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har velat ha Barnkonventionen som svensk lag, medan Socialdemokraterna, Centern, Kristdemokraterna och Moderaterna har varit emot. Idag meddelade dock Socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholt att de har ändrat ståndpunkt och nu alltså stödjer en inkorporering av lagen.

Om konventionen blir lag leder det förmodligen till att konventionen blir viktigare och tas på större allvar. Det blir även så att konventionen blir direkt tillämplig i domstolar och myndigheter och inte som tidigare, att om konventionen krockar med svensk lag är det svensk lag som går "först".
Jag är enbart positiv till detta, och hoppas och antar att detta kommer att stärka barnens rätt ytterligare!







Barnkonventionen ska bli svensk lag, Expressen
Barnorganisationerna jublar åt S vändning, Expressen
Om Barnkonventionen, Barnombudsmannen
Barnkonventionen, hela texten

Boktips: Vad händer med Kalle?

Under min första termin på socialhögskolan var jag vid ett tillfälle inne på biblioteket och fick syn på en bok som stod uppställd på ett bord; "Vad händer med Kalle?" skriven av Fredrik Hjelm. På baksidan står det bara:

En normal – lite jäktig – morgon i en småbarnsfamilj. Pappa lämnar Kalle på dagis – en glad unge som alltid har bråttom….. Vi måste prata om Kalle, säger dagisfröken. Vadå? Prata om Kalle? Det är väl inget fel på honom – en obehagligt vag oro i magen. Vi får boka en tid så fort som möjligt, fortsätter hon.....

Boken handlar om Kalle, men också om en pappas väg – en lång, lång väg av oro och sorg, om förnekelse, ilska och hopp. En lång väg av tester, provtagningar, väntan på besked, kunskapsinhämtande, försök med enkla alternativa metoder….

Fredrik Hjelm skriver mycket personligt men med stor integritet – utan att bli privat – det är en varm, kärleksfull skildring om Kalle och om en familj när allt ställs på sin spets och hela livet förändras – en text som verkligen berör.

Utan att egentligen ha blivit så mycket klokare på vad boken faktiskt handlade om lånade jag den och läste ut den på några dagar. Mycket intressant och gripande bok om hur det kan vara för en familj att gå igenom hela processen med att inse att det kanske är något annorlunda med ens barn, alla inledande vårdkontakter, utredningskarusellen, försöket att få vardagen att gå ihop med allt det nya...
Kalle får diagnosen autism och börjar gå bakåt i utvecklingen, från att tidigare ha varit en kille som till och med låg före de andra barnen slutar han prata och vänder sig mer och mer inåt.

Jag kommer ihåg att jag hela tiden under läsningen väntade på att förloppet skulle ta en ny dramatisk vändning, att familjen skulle råka ut för en riktig vårdskandal eller dylikt. Inte för att jag tyckte att boken var tråkig som den var, utan för att de flesta böcker handlar om något exceptionellt i det avseendet. Men det gör inte den här boken, den skildrar en helt vanlig familj och ett -vad jag antar- ett ganska vanligt förlopp. Trots det är det kantat av svåra situationer, besvikelser och mer och mindre allvarliga kriser för familjen. Därför känns boken så angelägen att läsa; att få en liten inblick i de svårigheter som en sådan här familj kan genomleva ökar möjligheterna för den professionelle att hjälpa dem igenom en svår tid.






Författarens hemsida om boken (läs recensioner, provläs kapitel osv)
Autism- och Aspergerförbundet
Vårdguiden - Autism hos barn
Autismforum

"Barn som tänker annorlunda" (Föreläsning om barn med svårigheter inom autismspektrat; hur kan man upptäcka dem?)

Samtal om Barnskyddsutredningen

För ett tag sedan skrev jag om Barnskyddsutredningen som tillsattes av regeringen i slutet av 2007 i syfte att utvärdera lagarna kring den sociala barnavården. Utredningen leddes av Kerstin Wigzell, och sommaren 2009 lämnades rapporten från utredningen in. Den gav förslag till en ny lag; Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (Läs mer om utredningen i mitt tidigare inlägg här)

På UR:s hemsida kan man nu se ett samtal mellan Kamratpostens Ola Lindholm och just Barnskyddsutredningens Kerstin Wigzell, där hon får berätta om vad hon anser var de viktigaste punkterna som utredningen föreslog och kom fram till.

Efter lite trixande verkar jag ha fått in videon här direkt i bloggen, bara klicka på video-rutan här nedanför för att sätta igång den.








Samtalet är bara 10 minuter långt, men för den som inte orkar/har tid att titta kan jag sammanfatta följande:

De två punkter som Kerstin Wigzell trycker på är

• Att det blir en särskild lag för den sociala barnavården
• Mer fokus på myndighetsutövningen
  

Hon anser även att socialtjänstlagen "har gjort sitt" och att den i egenskap av ramlag har lite för mycket helhetsperspektiv för att vara relevant för de berörda individerna.

Hon säger jättemycket bra saker, så titta på videon!






Pressmeddelande om Barnskyddsutredningen, Regeringens hemsida


Hur kan barnskyddet stärkas? (Samtal med Kerstin Wigsell, URs hemsida)

Klara färdiga gå!

I kursen Barns rätt och barns röst hade vi i uppgift att läsa och sammanfatta en rapport från BRIS eller Barnombudsmannen (BO) och redovisa för varandra, och i tisdags hade vi träff i Gävle där vi diskuterade våra rapporter i ett seminarium.
Jag valde Barnombudsmannens årsrapport 2007; Klara färdiga gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. I den redogör BO för resultatet av ett antal undersökningar utförda under 2005-2006 som undersöker levnadsförhållandena för barn 0-5 år gamla.

Både små och större barn har fått berätta om hur de upplever och minns de första levnadsåren, och bland andra BVC-sköterskor och läkare har svarat på frågor. Det är med andra ord både barn och vuxna som kommer till tals, och jag satt och fnissade både en och två gånger när jag läste barnens kommentarer kring vad som är roligast resp. tråkigast på dagis, vad barnen är rädda för och hur en bra förälder ska vara. Barnen själva uppger att en bra småbarnsförälder ger sitt barn beröm, leker och spelar spel med sitt barn, har fasta läggtider och låter dem ha sina kompisar hemma och leka. Från förskolan minns barnen det roligast att vara ute och leka, och att leka med kompisar. Samlingen upplever så många som en femtedel som tråkig.

Det var riktigt roligt att läsa deras tankar om stort och smått, och även angående positiva saker - under utbildningen får vi mest ta del av människors tankar och upplevelser av negativa händelser.

Vissa saker som togs upp i rapporten var för mig totala nyheter, till exempel att undersökningar visar att det finns stora skillnader mellan flickor och pojkar i spädbarnsdödlighet och sjuklighet under småbarnsåren. Pojkar har en kraftigt ökad risk (30 %) för att dö i plötslig spädbarnsdöd jämfört med flickor, och pojkar vårdas oftare på sjukhus för infektioner.

En del BVC-sköterskor oroar sig för att spädbarnen idag är ute i samhället i högre utsträckning än tidigare i och med mammajympa, babyteater, barnvagnsbio och så vidare. Oron ligger i att barnen kan bli stressade av den höga ljudnivån, mycket intryck samt hög infektionsrisk.

Idag ser man en ökad problematik i samspelet mellan föräldrar och barn, bland annat i anknytningen. Detta har lett till att ett antal verksamheter för att stötta föräldrarna har startat; med hjälp av psykolog, enskilda samtal eller i grupp, öppenvård eller institution, vid BVC, MVC eller Föräldracenter. Ca 30 procent har mindre bra eller dålig anknytning. Man ser även ökande stress hos barn, man tror bland annat att det kan bero på att de börjar på dagis redan vid ett års ålder.

Barnombudsmannen framför synpunkter på att domstolar tenderar att döma till sexuellt utnyttjande av barn istället för våldtäkt mot barn i vissa situationer trots att förarbetena inte avser detta. Detta tänkte jag skriva lite mer ingående om i ett annat inlägg. Stay tuned...






Klara färdiga gå! Barnombudsmannens årsrapport 2007


Barnombudsmannen
BRIS


Föreläsning om vikten av att samtala med barn om deras liv