Jag är riktigt taggad inför kursen och de första två föreläsningar vi haft hittills har varit toppen! Det är bland annat väldigt skönt att få lite nya lärare, som gästspelar från den andra inriktningarna, det känns lite som en frisk fläkt i salen när det kommer in ett nytt ansikte.
Under kursens gång ska vi bland annat läsa en skönlitterär bok, se en film, utföra en livsloppsintervju samt skriva en hemtenta.
Den skönlitterära boken fick vi själva välja utifrån en lista med olika kategorier, bland annat övergrepp, missbruk, fattigdom, psykisk sjukdom och etnicitet/integration. Jag valde att tillhöra gruppen "övergrepp" och de böcker vi hade att välja mellan var:
Pojken som kallades Det - Dave PelzerTre av böckerna har jag redan läst, "Puppan" fick jag inte tag i så det är "14 år till salu" som jag håller på med nu. Halva boken är läst, men jag har till på måndag på mig då vi i gruppen ska träffas och börja diskutera. Redovisningen av böckerna i helklass är nästa måndag, men då kommer jag att vara i Gävle då det är kursstart på distanskursen "Socialt arbete med barn och familj".
När ingen annan ser - Duncan Fairhurst
Puppan: aldrig mer en vanlig flicka - Kate Östman
Våld - Joyce Carol Oates
14 år till salu - Caroline Engvall
Spökflickan - Torey Hayden
I går visades filmen "A Beautiful Mind" för klassen, som en del av måndagens kommande seminarium då vi ska analysera den filmen ur ett livsloppsperspektiv, vilket den tydligen ska vara speciellt lämplig för. Jag bestämde mig dock för att det var ganska onödigt för mig att åka in till skolan (1,5 timmar) för att sitta på en hård pinnstol och se den film jag har här hemma i hyllan, när det inte ens är lärarlett, inte någon tillhörande diskussion eller något, och sedan åka hem igen (1,5 timmar).
Jag har sett den filmen tidigare men kan inte komma på något ur den som faktiskt har med den här kursen att göra direkt, men i morgon ska jag se om den här hemma med det "seminarieformulär" vi har fått framför mig, och hoppas att det klarnar då.
Hej!
SvaraRaderaJag funderar på att söka till Socialhögskolan i höst men jag kan inte bestämma mig om jag ska välja allmänna inriktningen på socionomprogrammet eller med inriktning mot äldreomsorg och funktionshinder.
Jag är öppen för att i framtiden jobba som handläggare inom äldreomsorgen, socialsekretare eller vidareutbilda mig inom terapeutyrket (= Jag är öppen för de flersta yrkena inom socialt arbete i dagsläget med andra ord). Men jag blir så himla osäker på vilken socionomutbildning som arbetsgivare värdesätter högst. Skulle du kunna ge mig något tips?
Trevlig och intressant blogg för övrigt. Kikar in här då och då.
/Christoffer
Hej Christoffer!
SvaraRaderaJag läser inriktningen "Omsorg om äldre och funktionshindrade" eftersom det var den som det var lägst antagningspoäng till, med andra ord kom jag inte in på de andra. På socialhögskolan i Stockholm har de tre olika inriktningar, "Allmän", "omsorg om äldre och funktionshindrade" och "socialpedagogik".
Om man kommer in på vilken inriktning man vill skulle jag själv personligen rekommendera den "allmänna", men om man är säker på att man vill arbeta inom funktionshinder- eller äldreområdet är det ett plus att ha läst den inriktningen när man söker jobb, i många platsannonser inom äldre- och funktionshinderområdet efterfrågar de just den här inriktningen.
Om man däremot inte riktigt vet vad man vill arbeta inom tror jag att det är bäst att läsa den allmänna då man där får läsa lite om många olika områden, och därmed få en chans att känna efter vad man är intresserad av. Man får även möjlighet att, under termin 5, välja praktikplats inom just det område man då känner att man brinner för och så vidare. Vi som läser Äldre och funtionshinder (ÄF) får inte välja praktikplats vart vi vill utan måste praktisera på ett ställe som handlar om just ÄF-områdena.
Vi på ÄF får ledarskapskurser och en chefsförberedande utbildning och flera studenter går direkt ut till chefsjobb (enligt lärarna iallafall), vilket ju är ett plus för den inriktningen... Men som sagt var, är man öppen för flera olika arbetsområden är det nog den allmänna som är den bästa att läsa!
Innan jag påbörjade socionomutbildningen ringde jag en studievägledare på socialhögskolan och frågade hur många poäng det var egentligen som var "olika" mellan inriktningarna, och hon sa att det inte var så många - men det stämmer inte. Vi läste nyss kursen "utredningsmetodik" och den läser ju alla inriktnignarna, men vi läser bara utredningsmetodik inom ÄF-området, så på pappret ser det inte ut att vara så stor skillnad mellan inriktningarna men det är det alltså. Mer än vad studievägledarna verkar vara medvetna om.
Men kommer man inte in på den inriktning man vill ska det enligt vad jag har hört inte spela SÅ stor roll vilken man har läst när man sedan kommer ut och ska söka jobb. Så länge man har en socionomexamen så är man socionom och kan arbeta med allt inom det fältet.
För övrig kan tilläggas att Högskoleverket är negativa till att det finns olika inriktningar på socionomutbildningen, och vill att det bara ska finnas en "allmän". Jag hörde även i skolan häromdagen att Stockholms Universitet (socialhögskolan) funderar på att ta bort de olika inriktningarna som finns där, och bara ha en allmän. Efter ett års gemensamma studier ska det eventuellt finnas möjligheter att välja område att inrikta sig mot. ALLA i vår klass var positiva till den lösningen! :)
Hoppas att mitt långa, och kanske lite krångliga, svar var till någon hjälp. Terapeut har jag också funderat på, det verkar väldigt spännande. Hoppas att vi ses i höst! :)
/Maria