Klara färdiga gå!

fredag 8 april 2011

Klara färdiga gå!

I kursen Barns rätt och barns röst hade vi i uppgift att läsa och sammanfatta en rapport från BRIS eller Barnombudsmannen (BO) och redovisa för varandra, och i tisdags hade vi träff i Gävle där vi diskuterade våra rapporter i ett seminarium.
Jag valde Barnombudsmannens årsrapport 2007; Klara färdiga gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. I den redogör BO för resultatet av ett antal undersökningar utförda under 2005-2006 som undersöker levnadsförhållandena för barn 0-5 år gamla.

Både små och större barn har fått berätta om hur de upplever och minns de första levnadsåren, och bland andra BVC-sköterskor och läkare har svarat på frågor. Det är med andra ord både barn och vuxna som kommer till tals, och jag satt och fnissade både en och två gånger när jag läste barnens kommentarer kring vad som är roligast resp. tråkigast på dagis, vad barnen är rädda för och hur en bra förälder ska vara. Barnen själva uppger att en bra småbarnsförälder ger sitt barn beröm, leker och spelar spel med sitt barn, har fasta läggtider och låter dem ha sina kompisar hemma och leka. Från förskolan minns barnen det roligast att vara ute och leka, och att leka med kompisar. Samlingen upplever så många som en femtedel som tråkig.

Det var riktigt roligt att läsa deras tankar om stort och smått, och även angående positiva saker - under utbildningen får vi mest ta del av människors tankar och upplevelser av negativa händelser.

Vissa saker som togs upp i rapporten var för mig totala nyheter, till exempel att undersökningar visar att det finns stora skillnader mellan flickor och pojkar i spädbarnsdödlighet och sjuklighet under småbarnsåren. Pojkar har en kraftigt ökad risk (30 %) för att dö i plötslig spädbarnsdöd jämfört med flickor, och pojkar vårdas oftare på sjukhus för infektioner.

En del BVC-sköterskor oroar sig för att spädbarnen idag är ute i samhället i högre utsträckning än tidigare i och med mammajympa, babyteater, barnvagnsbio och så vidare. Oron ligger i att barnen kan bli stressade av den höga ljudnivån, mycket intryck samt hög infektionsrisk.

Idag ser man en ökad problematik i samspelet mellan föräldrar och barn, bland annat i anknytningen. Detta har lett till att ett antal verksamheter för att stötta föräldrarna har startat; med hjälp av psykolog, enskilda samtal eller i grupp, öppenvård eller institution, vid BVC, MVC eller Föräldracenter. Ca 30 procent har mindre bra eller dålig anknytning. Man ser även ökande stress hos barn, man tror bland annat att det kan bero på att de börjar på dagis redan vid ett års ålder.

Barnombudsmannen framför synpunkter på att domstolar tenderar att döma till sexuellt utnyttjande av barn istället för våldtäkt mot barn i vissa situationer trots att förarbetena inte avser detta. Detta tänkte jag skriva lite mer ingående om i ett annat inlägg. Stay tuned...