Under sommaren har jag läste ett antal böcker med anknytning till socialt arbete som jag ska försöka tipsa om, en efter en, här på bloggen.
Den första boken jag avverkade var Det är svårt att sjunga med kluven tunga skriven av Lars-Göran Selander. Bokens underrubrik lyder "En berättelse om att återerövra sitt liv" och är en självbiografi där Lars-Göran Selander beskriver sitt liv med psykisk sjukdom. Berättelsen tar sin början i Lars-Görans barndom, uppväxten med en hårt arbetande pappa som inte lämnade utrymme för känslor och djupare samtal, och en mamma som tidigt går bort i sjukdom. En ständigt närvarande känsla av att vara missförstådd och maktlös, i kombination med upprepade misslyckanden på olika områden i livet. Läsaren får följa Lars-Görans utveckling från barn till vuxen, från tankfull liten pojke till en man insjuknad i psykisk sjukdom, och sedan tillbaka till en man som återhämtat sig från sjukdomen och idag lever ett gott liv.
Mot slutet av boken får han av sin psykiater Per-Olof Björck diagnosen schizoid personlighetsstörning.
Författaren lyckas på ett väldigt målande sätt beskriva sin personlighet, sitt sätt att tänka och sätt att uppfatta omvärlden. Det hela framstår enligt mig som väldigt logiskt, jag förstår honom. Jag tycker till exempel att man genom boken får en väldigt bra bild av den sårbarhet han brottas med. Han när under en period i livet en fixering vid sitt utseende och är övertygad om att allt kommer att bli bra bara han på kirurgisk väg "rättar till" det. När han får kritik för sin gärning tar han det för kritik mot sin person. När han misslyckas sexuellt känner han sig värdelös.
Jag får en bild av hur han gick genom livet "hudlös", med tankarna ständigt malande i huvudet i ett försök att på intellektuell väg förstå och kontrollera sin omgivning.
Det finns en del i boken jag (för mig själv) ifrågasätter men avseende bokens syfte; att beskriva livet och återhämtningen från psykisk sjukdom, är den riktigt riktigt bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar